tisdag 19 juli 2011

Kompost

Foto: Mississippi State University

Det blev visst ett blogguppehåll, igen... Så här på sommaren finns det så mycket annat som lockar mer än att sitta framför datorn. Därför ligger jag också efter med att svara på era mailfrågor. Nåväl, sen sist har vi tagit oss lite semester uppe i fjällstugan, skottat och paddat fyllnadsmaterial för glatta livet, målat om ytterdörrarna som blivit medtagna under renoveringstiden, mekat med båten och börjat gräva ut för orangeriet. Något annat som jag skulle vilja hinna med i sommar är att anlägga en trädgårdskompost för att kunna producera egen härlig kompostmylla. Eftersom jag är total nybörjare har jag finkammat nätet på information och läst den informativa boken Kompost av Gunnar Eriksson både en och två gånger. Detta är vad jag lärt mig:
Vad kan man lägga på trädgårdskomposten?
Ja: Ogräsrens, växtrester, löv, häckklipp, gräs, fallfrukt, vegetabiliskt hushållsavfall t ex potatisskal, kaffesump.
Nja: Kottar, kvistar, grenar. Bryts ner väldigt långsamt men kan vara bra för luftningen.
Nej: Sjuka växtdelar, ogräs som gått i frö, aska.


Hur funkar en kompost?
En kompost behöver värme, fukt och syre för att fungera. Värmen kommer då den energi från solen som en gång bundits i växterna frigörs. Är det torrt kan du behöva vattna, idealiskt är om kompostmassan känns som en nyöppnad säck köpejord. Utan syre går nedbrytningen långsammare och det luktar illa (ruttet). Torrt gräs, barr och torra löv gör komposten luftig. Det är viktigt att få balans mellan näringsrikt, lättnedbrytbart material (t ex färskt gräsklipp, fallfrukt) och näringsfattigt, svårnedbrytbart material (t ex torra löv och kvistar). Bakterier, mikroskopiska svampar och maskar gör grovjobbet och hittar själva till komposten om förutsättningarna är de rätta. Dela gärna stora växter i mindre bitar, då går processen snabbare. Färdig kompostjord är mums både som jordförbättring och att plantera i men räkna med att det tar två år innan kompostmyllan är färdig att användas.


Hur ska den placeras och utformas?
Förutom att tänka rent praktiskt och estetiskt så är en skuggig plats är att föredra då komposten annars lätt torkar ut. Om komposten står nära träd eller buskar är det klokt att gräva ner markduk på 30 cm djup under komposten för att förhindra att rötterna breder ut sig i komposten och suger ut näringen men ändå lämna fri passage för maskar.
En trädgårdskompost behöver varken lock eller botten, att bara lägga på hög funkar också men går långsammare då det lätt torkar ut, detsamma gäller nätbehållarna. Jag har tänkt bygga en kompost liknande den på bilden som jag ska olja och lasera precis som jag gjort med köksträdgården. Tryckimpregnerat trä vill jag undvika då jag vill kunna använda kompostmyllan i köksträdgården. Vad gäller storleken så kan man grovt räkna med 1 per 1000 kvadratmeter trädgård. Det är bra att dela in komposten i två fack eller fler, då det ena facket är fullt flyttar man över översta lagret till ett nytt fack och fortsätter där. För att lätt kunna tömma komposten är det smidigt med öppningsbara fronter, vi kommer att utgå från Beijers ritning.


Jag kan varmt rekommendera Gunnar Erikssons bok som är informativ, lättläst, pedagogisk och omfattande, att han hållit på med detta i över 40 år är tydligt! Förutom trädgårdskomposten behandlar den även hushålls- och latrinkomposten och är en perfekt hjälpreda för mig som ligger i startgroparna med att anlägga kompost.

Ni får gärna dela med er av era erfarenheter, jag är som sagt helt grön på det här med kompost!

6 kommentarer:

  1. Den boken låter verkligen som nåt man borde läsa - har hört den rekommenderas från andra håll också, måste verkligen ta och se om dom har den på biblioteket! själv testar jag mej fram, har fixat ihop två enkla kompostfack som vi nu andra sommaren använder som trädgårdskompost, och det har funkat suveränt förutom dom där attans sniglarna som har envisats med att lägga ägg i komposten! borde säkert försöka fixa lite varmare klimat för dom i komposten så dom fattar hinten och flyttar...

    SvaraRadera
  2. HEJ! Älskar din blogg o rekomenderar den till många, ni gör det så otroligt fint. Platsbyggda köket är helt grymt och verandan fantastisk... En fråga, hur har ni gjort panelväggen i sovrummet? Vad använde ni för panel?

    Tack för en fabulös blogg och för svar ;)! kram / Anna

    SvaraRadera
  3. Jag har inte mycket erfarenhet av öppna komposter, sk.trädgårdskomposter, men däremot av slutna och kan varmt rekommendera Biokuben.

    Har den både på lekskolan(arbetet) och hemma.
    Du kan läsa om den här:

    http://biokub.se/

    Du kan säkert köpa den hos din lokala återförsäljare.

    Nytt för mig i år är att vi har latrinvarianten med tät botten,eftersom vi tar hand om vårt slam själv från reningsverket, så jag har fått tillsätta maskar genom att ta hem hinkar med kompost med mask i från lekskolan. Det funkar finfint.

    Det är inte så svårt med kompost , bara försöka hålla jämn blandning av innehåll och reglera fuktigheten med strö och ev. vatten.

    Lycka till!

    Kram Helene

    SvaraRadera
  4. Jag tog små pallkragar och fylld med jord o löv o gräs längst ner. Sedan har jag bara slängt gräs, löv, grönsaker, kaffe etc. Nu harj ag inge jätte stor trädgård eller familj så det tog två år att fylla den o nu när jag vände den var det fin mylla längst ner men det som har varit vid kanterna hade inte förmultnat så bra. Jag har rört runt i bland i den.

    SvaraRadera
  5. Tyvärr har jag ingen erfarnehet av komposter. Vill väldigt gärna ha en dock. Tomtplätten hemma i radhuset är för liten. Kanske i framtiden....på en annan tomt :-)

    En god vän till mig odlar squash i sin kompost. De blir stora och hur goda som helst :-)

    Lycka till.

    SvaraRadera
  6. Vad bra. Jag har funderat på det här med kompost ett tag så detta var bra läsning för mig. Tack tack! :)

    SvaraRadera

Annonser: